emelie möller

Har ni någon gång varit med om bröstcanser? Kanske någon i släkten eller någon som ni känner, eller någon som ni bara vet? Kanske någon ni hälsar på när ni möter dem i affären osv. Jag har haft en lärare som hade bröstcancer men som klara sig! Men vist känns det underligt? jag tror dem flest tänker att vadå? det kommer aldrig hända mig, ingen i min släkt har haft det. Men vad gör det? man har ändå lika stor chans att drabbas. Jag skulle aldrig klara om någon i min släkt eller vänkrets fick det, va ska man göra? Tänk om min mormor fick det? Min mamma? Kanske min farmor? Mina mostrar och min faster? Nej det skulle jag inte klara av! Tänk om jag själv får det? Hemska tankar.

 Men är det inte det rosabandet är tillför? Vist kan man skänka pengar genom att köpa olika grejer, men jag tror ändå att det är när man sitter tillsamans med de kvinnorna i ens liv och kollar på Bröstcancergalan man vergligen kopplar. Tänk så händer det någon av oss? Man sitter där och tycker synd om dem människorna i repotagen som berättar om cancer och vilka konsikvense de har fått för deras familj. Ibland med döden som utgång.

Idag gick jag in på Guldfynd och köpte ett rosa armband för att visa att jag bryr mig. Isabella var med mig och sa:

- palla att du lägger pengar på sånt.
- tänk om du får börstcancer då har jag ju hjälpt dig                                                                                      
- jo det är sant, tack så mycket i så fall.

Nu var vi inte så allvariga i deta samtalet, men det är ju sant!

Den är snygg och tänk att genom att bära deta armbandet har jag hjälpt till.
Det kostar 69:- och man kan köpta det på Guldfynd. Där finns också broschar och andra fina grejer!